Sanningen. Sanningen är hård ibland, men här kommer den.
Du har missuppfattat allt, du tror att det är mitt fel och att allt bara handlar om en liten sak.
Så är det inte. Sanningen är att det handlar om så mycket annat, ditt beteende. Jag säger redan nu, jag är bara en av MÅNGA (nästan alla du känner) som har tröttnat på dig. Men allt för många är för fega för att visa det. Visserligen känns det kanske onödigt eftersom vi fått dig medveten om det förut, vi trodde det skulle ordna sig, vi trodde du inte ville va en person som alla ogillade. Men den personen kom tillbaka efter en allt för kort tid, så förmodligen är det så att alla känner som jag, att det är onödigt att ens försöka igen, hon kommer ju tillbaka.
Jag tänker inte säga mer än att avsluta med vad många av dina vänner säger om dig "Hon har alltid vart den där prinsessan, allt ska bli som hon vill". Och ja, när du har lust att va bitchig, då är du bitchig, så förvänta dig inte att jag kontaktar dig. Jag tycker synd om alla fegisar som håller sig kvar och ler falskt i ditt sällskap.
Jag har iallafall gett upp. Du blev för mycket.
Det värsta är bara att jag kan sakna det vi hade, för jag älskar dig, men jag orkar inte
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
du är ju bara sjuk. alla hatar dig!
Nej Jag hatar dig inte Jessica. Och du är inte alls sjuk du är jätte trevlig att hänga med trots att du kan bli arg på folk ... det är bara mänskligt att bli arg på folk som beter sig som idjoter som jag ibland oxå haha.
Kram I Massor / kratrina
Skicka en kommentar